One step forward making two steps back, my oh my!

När jag vaknade i morse och såg på termometern att det bara var 1,5 minus ute bestämde jag mig rätt så snabbt för att ta en promenad ut till mamma. Där möts jag såklart av ett glatt och överraskat leende, och det var det som var tanken eftersom jag inte hade berättat något för henne om min lilla idé. Sen skratta hon och sa att jag antagligen får varsågod att gå tillbaka också för båda bilarna har tydligen gått sönder, yippie! Eller inte, men ja ja, motion ska man inte klaga över :) Det enda jobbiga med att gå när det är snö ute är att man tar två steg fram och ett tillbaka eftersom man halkar. Men nu ska jag ta mig en bit smörgåstårta som blev över sen i går och sen börja min färd hemåt.